Kroatien del 1 av 3: Det vimlar av gamla härliga svenska färjor i Kroatien
28 september 2009, 20:24 av Christopher Kullenberg Rothvall
I slutet av augusti 2009 var jag och min sambo på en två veckor lång semester i Kroatien, närmare bestämt i Split. Staden Split är Kroatiens största hamnstad och är dessutom Kroatiens andra största stad med sina 200 000 invånare. Detta innebar att det blev en hel del besök i hamnen för min del. Det finns en hel del intressant färjetrafik där med många gamla exnordiska färjor.
Därför tänkte jag att i tre inlägg framöver presentera en hel del material från denna resan. Jag börjar här och nu med bilder på färjor som går i trafik på Split och även på Dubrovnik som vi också besökte. Del två kommer att handla om de kryssningsfartyg som jag såg under de två veckorna. Den tredje delen kommer att handla om övrig sjöfart och även om Kroatien som semestermål tillsammans med Bosnien Hercegovina. Nu kör vi igång!
Den här trevliga bilden tog jag den 27 augusti vid 16-tiden på eftermiddagen – två dagar innan vi åkte hem från Kroatien. Vid detta laget hade jag fått bilder på de flesta färjorna, dessutom i flera olika vinklar. Det blev så många bilder tillslut att det nästan blev för mycket för att kunna lägga upp det här på bloggen. För att det ens skulle vara möjligt fick jag gå igenom materialet och välja ut de bästa bilderna som jag tagit och därför kommer jag att presentera dem färja för färja, utan kronologisk ordning alltså. Ingen typisk reseberättelse här med andra ord.
Bilden här är tagen från berget Marjan som ligger norr om Split. Färjorna som syns är från vänster SNAV:s katamaran HSC CROATIA JET, vid kaj ligger Blue Lines vackra ANCONA och på väg ut från hamnen är katamaranen DUBRAVKA. Tre färjor från tre olika rederier.
En av de vackraste färjorna som går i trafik i Split är helt klart Blue Lines ANCONA. Hon är en av alla de exnordiska färjorna som man kan hitta i dessa delarna av Europa. Här är hon på ingång till Split från Italienska Ancona en tidig morgon. Hon går nämligen i trafik på linjen mellan Split och Ancona tillsammans med rederisystern SPLIT 1700 som jag kommer att återkomma till. Hon ankommer till Split varannan dag, ligger inne till på kvällen då hon avgår mot Italien igen.
ANCONA byggdes 1966 på Lindholmens Varv i Göteborg. Bara det gör att hon är lite extra speciell för mig med ett stort göteborgshjärta. Hon var deras bygge nummer 1096 och levererades under oktober 1966 till Stockholms Rederi AB Svea med just namnet SVEA. Hon var mittensystern av tre fartyg som levererades under 1966-67. Den första av de två andra systrarna hette SAGA (senare STENA ATLANTICA, FINNPARTNER, OLAU FINN, FOLKLINER, FESTOS, CAPTAIN ZAMAN I och SANCAK I) och den andra systern hade namnet PATRICIA (senare STENA OCEANICA, STENA SAGA, LION QUEEN, CROWN PRINCESS VICTORIA, CROWN PRINCESS, PACIFIC STAR, SUN FIESTA, LION QUEEN, PUTRI BINTANG och AMUSEMENT WORLD).
SVEA började sitt liv i trafik mellan Göteborg och Hull på den engelska ostkusten, en linje som hon trafikerade till 1969 då Rederi AB Svenska Lloyd övertog fartyget. De satte in henne under namnet HISPANIA mellan Southampton och spanska Bilbao för en lite drygt årslång trafik. Sedan var det dags för henne att komma hem till Göteborg igen och hamna i trafik till England ingen, nu till Tilbury utanför London. Hon fick nu namnet SAGA. Trafiken till England pågick till 1977 då linjen lades ned, dels som ett resultat av Tor Line satte in sina nybyggda fartyg TOR BRITANNIA och TOR SCANDINAVIA i Englandstrafiken, men även eftersom flyget började ta marknadsandelar.
Under 1978 såldes SAGA till Minoan Lines och hon lämnade Skandinavien för sista gången. Hon sattes i trafik mellan Pireus och Heraklion samt mellan Pireus och Chania, vilket hon gjorde till 1998 då hon såldes till Ferro Ferryboat & RoRo Transport och döptes om till CAPTAIN ZAMAN II. Under 2003 köpte Blue Line henne och gav henne namnet ANCONA och satte in henne på samma linje mellan Kroatien och Italien som hon trafikerar ännu idag.
Tyvärr fick jag aldrig tillfälle att åka med henne och bilda mig en egen uppfattning om henne, det hade tagit för lång tid och dessutom kostat en slant över budget. Men hur som helst så såg jag henne i stort sett varannan dag av de 14 dagar som jag var i Kroatien. Det var en mycket härlig syn att se henne. För den som vill se lite mera av hennes insida rekommenderas starkt en kik på den eminenta bloggen HHV Ferry Blog och inlägget The Ancona (ex-Knossos, Saga, Hispania, Svea).
En annan intressant färja som trafikerar Split är DUBROVNIK som trafikerar för det kroatiska och statliga rederiet Jadrolinija. Hon är ett av få fartyg i Jadrolinijas ungefär 60 fartyg stora flotta som går i utrikestrafik. DUBROVNIK går på samma linje som Blue Lines ANCONA och SPLIT 1700, nämligen mellan Split och Ancona. Under en vecka i högsäsong avgår DUBROVNIK från Split fyra gånger i veckan, närmare bestämt klockan 22:00 för att sedan ankomma till Ancona morgonen därpå. Under helgavgångarna går hon via Stari Grad som ligger på ön Hvar. Under lågsäsong gör hon tre turer från Split till Ancona.
ARTIKELN OM KROATIENS FÄRJOR FORTSÄTTER HÄR!
Gammal svensk gästade Göteborg på sin väg mot Karibien
9 mars 2009, 03:08 av Christopher Kullenberg Rothvall
Den 20 februari 2009 fick Göteborg besök av en tämligen ovanlig färja. En färja full med både frivilliga passagerare och frivillig besättning. En färja som dessutom tidigare varit svensk. Det rör sig om det kristna missionsfartyget Logos Hope.
Fartyget är gamla M/S Gustav Vasa som byggdes Werft Nobiskrug i tyska Rendsburg under 1972-73. Hon gick i trafik för Öresundsbolaget, senare Saga Linjen på linjen mellan Malmö och Travemünde. Öresundsbolaget var ett dotterbolag till SJ, ett bolag som hade ansvaret för Travemündetrafiken. Dock hade man inga egna fartyg utan chartrade in tonange från Lion Ferry, så även i fallet med den då nybyggda färjan Gustav Vasa. Hon ägdes av Lion Ferry med chartrades direkt ut till Öresundsbolaget.
Här ses hon i sin nuvarande skepnad på väg in under Älvsborgsbron vid strax före 09:00 denna något gråa fredagsmorgon, tätt följd av Stena Scandinavica.
Gustav Vasa gick i trafiken mellan Malmö och Travemünde fram till 1983. Då sattes hon in mellan Trelleborg och Travemünde under rederinamnet TT Saga Line eftersom man under 1980 bildade ett nytt rederi för att på så vis rationalisera verksamheten. Rederiet TT Saga Line var en sammanslagning av Saga Linjen och TT-Line och ett bolag som ägdes till hälften av tyska ägare och till hälften av svenska.
Under 1983 fattade TT Saga Line beslutet att koncentrera all tysklandstrafik till Trelleborg. I och med att två bolag slagits samman fanns en överkapacitet när det gällde tonage, inte minst när man valde att lägga all trafik i Trelleborg. Bland annat sattes nybygget Saga Star in i trafiken 1981, ett fartyg som bidrog till att öka kapaciteten rejält. Det var frakten som stod i fokus för trafiken och därför var det passagerarfärjorna som fick flytta på sig i och med överkapaciteten. Gustav Vasa gick på linjen mellan Trelleborg och Travemünde i tre månader innan hon såldes till Smyril Line, närmare bestämt i april 1983.
Här ser vi alltså henne 25 år senare som Logos Hope på väg in till Göteborg. Detta är första anhalten på hennes långa resa till Karibien. Logos Hope lämnade nämligen danska Köge den 19 februari på sin jungfrufärd mot Göteborg.
Smyril döpte om Gustav Vasa till Norröna. Det år 1983 nystartade rederiet Smyril Line satte henne i trafik mellan Torshavn på Färöarna, skottska Lerwick, norksa Bergen, danska Hanstholm och Seydisfjördur på Island. Hon fick först genomgå en ombyggnad vid Flensburger Schiffbaugesellschaft i Tyskland för att öka passagerarkapaciteten. Bland annat byggde man på den ganska fula hyttsektionen akter om skorstenen, en sektion som syns på denna bilden.
Smyril Line behövde bara Norröna under högsäsongen, från maj till september. Under merparten av de 20 år som man hade henne i trafik gick hon bara i trafik under högsäsong, resten av året chartrades hon ut till andra “bättre behövande”. Under lågsäsongen 1983 gick hon in mellan Kiel och Korsör. Året därpå fick hon komma tillbaka till sin gamla linje mellan Travemünde och Trelleborg för att backa upp eftersom gamla Nils Holgersson såldes till Australien. Under lågsäsongerna 1985, -86 och -87 låg Norröna upplagd i Köpenhamn, under 1988 låg hon i upplag i Fensburg efter en månadslång charter till GT-Link och trafik mellan Gedser och Travemünde. Under lågsäsongen 1989-90 chartrades hon av B&I Line som satte henne i trafik mellan Pembroke och Rosslare. Så fortsatte hennes karriär fram till 1998, varvat med mindre charteruppdrag och uppläggningar på olika platser. Under 1994 chartrade bland annat Stena Sealink henne och de satte fartyget i trafik på irländska sjön. Under 1998 startade Smyril även vintertrafik med Norröna mellan Hanstholm och Torshavn.
ARTIKELN OM LOGOS HOPE FORTSÄTTER HÄR!
Taggar: logos hope,
stena scandinavica
Kommentera [1]
Förbättringar på sjöfartsbloggen
28 februari 2009, 15:26 av Christopher Kullenberg Rothvall
Nu var det ett tag sedan det hände något här på bloggen. Men nu skall det bli ändring på det. Jag har plötsligt fått lite mer tid över eftersom bolaget jag jobbade på gått i konkurs. Jag är alltså arbetslös och numera en äkta student som inte jobbar vid sidan av på dagarna, utan en sådan som sitter uppe på nätterna och går i skolan någon förmiddag eller eftermiddag då och då... För den som inte minns så läser jag till journalist vid JMG i Göteborg.
Men nu är det inte därför som jag skriver detta inlägget på bloggen. Det är istället för att meddela vissa förbättringar som jag suttit och pillat med under det senaste dygnet. Det gäller hur bilderna på sidan presenteras. Numera kan man förstora bilderna i en så kallad lightbox. Man slipper alltså att få upp ett nytt fönster eller en ny flik varje gång som man klickar på en bild. Istället hamnar bilden i ett lager som lägger sig över sidan. Mycket smidigare och dessutom mycket snyggare. På sikt är min tanke att försöka ändra merparten av alla bilder som finns på bloggen till detta nya lightboxsystemet, men det tar ju sin lilla tid. Men härdanefter kommer alla bilder att presenteras med en lightbox. För att demonstrera hur det ser ut med en lightbox har jag valt ut fem bilder från min resa till Rhodos i augusti 2008. Givetvis tog jag massor av fler bilder under denna resa. Detta är bara ett litet smakprov och fler bilder från den resan kommer så småningom.
Ytterligare en förbättring är att jag åter igen har öppnat möjligheten att kommentera inläggen efter att ha stängt av den funktionen under en knapp månad på grund av spam. Hoppas det funkar bättre nu.
Först ut har vi Pullmantur Cruises Zenith som byggdes 1992 vid Meyer Werft GmbH i tyska Papenburg, ett varv som byggt många vackra fartyg. Hon levererades till Celebrity Cruises under februari 1992. Hon gick i deras trafik ända fram till 2007, då Pullmantur lade vantarna på henne. Hon renoverades inför sin nya trafik och numera tar hon 1440 passagerare. Zenith är 208 meter lång. Bilden på henne ovan tog jag på morgonen den 27 augusti 2008 i Rhodos Stads mycket trevliga hamn.
Ett annat fartyg som jag också fotograferade samma morgon var denna gamla svenskättling som de flesta säkert känner igen. Hon heter numera Cristal och går i Louis Cruise Lines trafik i medelhavet. Hon är tämligen speciell denna dam eftersom hon haft en så unik historia med många spännande händelser. Mest bekant är hon som Silja Opera, vilket hon hette mellan 2002 och 2006. Hon var ett renodlat kryssningsfartyg som gick i trafik Silja Line på Östersjön, bland annat mellan Stockholm, Mariehamn och Helsingfors, mellan Helsingfors, Tallinn och Riga, och mellan Helsingfors, Tallinn och St Petersburg. Det intressanta med henne är dels att hon byggdes på skrovet efter den brandhärjade färjan Sally Albatross, ex Viking Saga och syster till nuvarande Regina Baltica. Skrovet från den tidigare färjan Sally Albatross skars ned till under bildäcket. Sedan förlängdes det med 13 meter varpå man byggde upp nya Sally Albatross, alltså blivande Silja Opera. Hon blev sjösatt 1991 och levererades till Rederi Ab Sally under 1992.
Men namnet Sally Albatross förde ingen lycka med sig. Hon gick bara i trafik i två år innan hon i mars 1994 gick på grund utanför finska Porkkala. Hon höll 19 knop vid grundstötningen, vilket gjorde att fartyget fick allvarliga skador. Alla passagerarna fick evakueras och hon hotade länge att sjunka innan man lyckades rädda henne. Hon låg djupt i sjön med aktern och det krävdes omfattande reparationer för att återställa henne. Det kostade över 60 miljoner dollar att renovera henne, vilket gjordes i italienska La Spezia. Det tog över ett halvår innan hon kunde sättas i trafik igen. Efter renoveringen som blev klar i slutet av 1994 fock hon nog av Östersjön för ett par år. Hon chartrades ut till Norwegian Cruise Line som satte in henne på kryssningar i karibien. Hon fick det nya namnet Leewrad. Hon fortsatte sitt liv som kryssningsfartyg för olika rederier i karibien och Asien. Under 2002 lade Silja Line vantarna på henne och tog hem henne till Östersjön igen.
För att göra en lång historia om detta spännande fartyg lite kortare så såldes Silja Opera till Louis Cruise Lines under 2007 efter en tid i upplag i engelska Tilbury. Det intressanta här är att Louis Cruise Lines köpte in Silja Opera för att ersätta Sea Diamond, ex Birka Princess, som sjönk utanför den grekiska ön Santorini i april 2007.
Den tredje bilden som jag bjuder på är faktiskt på en gammal stenafärja. Hon hette under 1978 Scandinavica och gick i Stena Lines trafik mellan Göteborg och Kiel. Dock var hon bara chartrad av Stena Line under detta året. Hon byggdes 1973 och levererades till Fred Olsen A/S efter en del turer med kontrakt där olika bolag haft fingrar med i spelet om henne. Hon döptes ursprungligen till Bolero. Sedan har hon haft ett ganska spännande liv eftersom hon gått i trafik på många platser i världen och för många rederier. Hon har gått i trafik för Prinzen Line, Prince of Fundy Line, gått i kryssningstrafik mellan USA och Karibien för Wallenius, Lion Ferry och Fred Olsen Line, varit utchartrad till NATO, gått i trafik för Stena Line alltså, trafikerat mellan Sundsvall och Vasa för Vasabåtarna AB, gått för Color Line som M/S Jupiter mellan Kristiansand och Hirtshals, samt Oslo och Hirtshals, gått i Viking Lines trafik mellan Kapellskär, Mariehamn och Nådendal och sedan gått i trafik för olika mer eller mindre lyckade kryssningsrederier. Nu senast går hon i trafik för ett rederi som heter Mirage 1 Cruise Line. Fartyget heter sedan 2004 också Mirage 1. Alltid skoj att se fartyg med en så spännande historia.
Här är ytterligare ett fartyg som kanske inte har en lika lång och spännande historia, men ändå är det intressant. Hon heter Blue Star 2 och är byggd år 2000 på det holländska varvet van der Gissen de Noord. Hon går i trafik mellan Pireus, Patmos, Kos och Rhodos. Under en av dagarna som jag och min sambo tillbringade på Rhodos tog vi en tur med henne till Kos och jag måste säga att Blue Star 2 var ett fräscht och fint fartyg även om den mesta inredningen bestod av träimitationer. Bilder från den resan kommer också upp någon gång inom ett… ja… inom en tid säger vi så har jag inte lovat för mycket.
Den sista testbilden får bli från Kos och den dag som vi åkte med Blue Star 2. Vi åkte nämligen tillbaka till Rhodos med denna farkost, nämligen Vitsentzos Kornaros. Hon är det andra av Lane Lines två fartyg och visst var det ett charmigt fartyg men kanske inte direkt det mest luxuösa som jag åkt med. Hon byggdes 1975 och gick in i Townsend-Thoresen European Ferries trafik mellan Felixstowe och Zeebrugge med namnet Viking Viscount. Under 1987 hamnade hon i P&O European Ferries ägo efter det att hon 1986 sattes in mellan Southampton och Cherbourg. Under 1989 ändrades namnet till Pride of Winchester och 1994 såldes hon till Lane Lines. Hon har alltså haft ett tämligen odramatiskt liv till skillnad från flera av fartygen på bilderna ovan. Dock med undantag för en grundstötning under 1992…
Det var allt jag hade för denna gången, men jag återkommer inom kort med mer!
Taggar: blue star 2,
cristal,
mirage 1,
vitsentzos kornaros,
zenith
Gamla nordbor som flyttat till Italien
9 november 2008, 01:01 av Christopher Kullenberg Rothvall
Nu har det gått ett tag sedan det hände något här på bloggen. Det beror inte på att jag lagt ned mitt sjöfartsintresse, absolut inte. Men jag har tyvärr inte haft tid att uppdatera. Har varit fullt med jobb och plugg den sista tiden. Men nu är det äntligen lördag, och det tänkte jag fira med ett inlägg med bilder från Livorno i Italien. Mina föräldrar var där nyligen och då tog pappa en hel del trevliga bilder som jag fått lov att visa här.
Detta vackra fartyg känner säkert de allra flesta igen. I alla fall alla de som är sjöfartsintresserade och kommer ifrån Göteborg och norska Kristiansand. Detta är nämligen Princess of Scandinavia som gick i trafik mellan Göteborg, Kristiansand och Newcastle fram till den 31 oktober 2006, då hon kom till Göteborg för sista gången.
Nu för tiden ser hon ut så här. Hon heter Moby Otta och går i trafik för Moby Lines mellan Livorno på det italienska fastlandet och Olbia på Sardinien.
Bilderna på Moby Otta är tagna den 9 september 2008, så det är ganska färska bilder på skönheten, även om man kan se lite rost här och var…
Moby Otta är byggd 1976 vid Flender Werke i Lübeck, Tyskland och levererades till Tor Line med namnet Tor Scandinavia. Hon sattes i trafik mellan Göteborg och Felixstowe samt mellan Göteborg och Amsterdam tillsammans med systern Tor Britannica. Ett par gånger under 80-talets början chartrades Tor Scandinavia ut till holländska intressen och hon gick som utställningsfartyg i Asien, bland annat under namnet World Wide Expo. Bild på henne under det namnet finns här. Mer om hennes intressanta historia går att läsa här.
En del gillar inte Cartoonsmålningarna på Mobys fartyg, andra gör. Jag var från början ganska kritisk till dem och var väl själv ganska konservativ när det gäller fatygsmålningar. Fartyg skall vara vita och inget annat, ansåg jag. Men allteftersom fler rederier allt mer satsar på fartygens skrovmålningar har jag ändrat uppfattning, det är faktiskt ganska kul med annat än enbart stilistiskt korrekt målade fartyg. Sedan är kanske Moby Ottas målningar inte så värst vackra, men de är roliga att titta på. Allt behöver inte vara vacker för att det skall vara intressant.
ARTIKELN OM ITALIENSKA FÄRJOR FORTSÄTTER HÄR!
Taggar: azamara quest,
capraia,
color festival,
corsica marina seconda,
giovanni bellini,
hsc scorpio,
mega express three,
mega smeralda,
moby otta,
princess of scandinavia
Dagens bild: Tisdag 3 juli
3 juli 2007, 16:00 av Christopher Kullenberg Rothvall
Idag blir det tre sjöfartsbilder istället för bara en. Ibland skall man ju slå på stort! ;) Dagens tre bilder föreställer nämligen de tre systrarna Blue Star Naxos, Blue Star Paros, samt Blue Star Ithaki.
Blue Star Ithaki var det första fartyget av dessa tre systrar som levererades till det grekiska rederiet Blue Star. Hon levererades under maj 2000, alltså samma år som Blue Stars andra nybyggen Blue Star 1, samt Blue Star 2 också levererades, dock från ett annat varv. Blue Star 1 och 2 byggdes i Holland, medan Blue Star Naxos, Blue Star Paros, samt Blue Star Ithaki byggdes på ett varv i Sydkorea.
Av dessa tre systrarna så ser Blue Star Ithaki lite annorlunda ut än de övriga. Hon saknar nämligen ett antal hytter som de andra två systrarna har på både styrbord- och babordssidan precis akter om bryggan. På Blue Star Ithaki finns det ett promenaddäck där istället.
Blue Star Ithaki tarfikerar förnärvarande från Piraeus på fastlandet till öarna Syros, Tinos, Mykonos, Paros samt Naxos. Den här bilden togs i den gamla hamnen på Mykonos.
Den andra systern i serien och som syns på bilden ovan när hon lägger ut från ön Naxos heter just Blue Star Naxos. Hon levererades i juni 2002 till Blue Star, alltså två år efter Blue Star Ithaki.
Blue Star Naxos går mellan Piraeus och öarna Syros, Paros, Naxos, Ios och Santorini tillsammans med sin syster Blue Star Paros (tvillingsystrar från vi väl kalla dem eftersom det är Paros och Naxos som liknar varandra mest av dessa tre systrar.
Den tredje systern, Blue Star Paros syns på denna bilden när hon en morgon i augusti 2006 anlöper Naxos hamn. Av dessa tre systrar är det just Paros som jag har åkt med mellan Naxos och Paros. Blue Star Paros gav ett lika fräscht intryck på insidan som på utsidan. Där fanns den service som man behövde i form av en cafédel för mindre inköp, samt en snabbmatsrestaurang. Fartyget var utrustat med TV-apparater, samt möjligheter att komma åt internet om man skulle vilja det. Det fanns också en mindre butik, samt framförallt mycket sittplatser. Det var inga problem att få sittplats vare sig ute på däck eller på insidan, trots att det var ganska mycket passagerare med ombord när jag åkte. Sköna flygstolssäten och luftkonditionering gjorde resan behaglig, om man satt inne vill säga. Jag var mest ute på däck under den timslånga överfarten, men även ute på däck fanns stolar, samt plats under det tak som skyddade mot den brännande solen. Det fanns också en bar i anslutning till soldäcket så man behövde inte springa in bara för att köpa en dricka. Däremot var det inte helt lätt att hitta toaletterna ombord. Annars var det ett trevligt fartyg, även om det kanske är lite i minsta laget om man skall åka längre sträckor.
Taggar: blue star ithaki,
blue star naxos,
blue star paros
Från Sealink till Grek och sedan Arab
21 april 2007, 01:38 av Christopher Kullenberg Rothvall
Denna nyligen 30-år fyllda dam har haft ett spännande förflutet som Sealink-färja, Stena-färja med två olika namn och knappt 10 år i den grekiska ö-världen. När hon sjösattes 1977 fick hon namnet St Columba, vilket hon skulle bära i nästan exakt 14 år. Nu skall hon sättas i trafik i Röda havet.
Jag fick äran att sätta min fot på hennes däck under min semester på den grekiska ön Naxos under sommaren 2006, alltså då som bilderna ovan och nedan togs. Då bar hon namnet Express Aphrodite och gick i trafik mellan Pireus, Paros, Naxos, Ios och Santorini för rederiet Hellenic Seaways. I början av 2007 såldes hon till Namma Shipping Lines med säte i Dubai och som är ett bolag inom den gigantiska Nesma Gruppen som leds av Saleh Al-Turki och som har verksamhet inom en mängd områden, bland annat inom så vitt spridda branscher som telekommunikation, klädindustri, oljeindustri, hotell, samt inom passagerarsjöfart. Här kommer då före detta Express Aphrodite in i bilden. Med det nya namnet Masarrah kommer hon att trafikera i Röda havet mellan Egypten och Saudiarabien, antingen mellan Dhiba och Safaga eller Jeddah och Portsudan.
Sten A. Olssons plakat fortfarande kvar
När Sealink förvärvades av Stena Line i början av 1990-talet, döptes St Columba om för första gången, från St Columba till Stena Hibernia. Det fanns för övrigt ett trevligt plakat kvar på en av väggarna i en korridor ombord där det står att plakatet avtäcktes av Sten A. Olsson den 9 maj 1991 i Holyhead för att fira in det nya fartyget i flottan, Stena Hibernia. Kul att sådana minnen får sitta kvar.
1996 var det så dags för namnbyte igen, dock inte på grund av försäljning denna gången, snarare på grund av att fartyget nu övergick från att ha Stena Sealinks blåvita målning till Stena Lines rödblåvita eftersom Sealink nu helt uppgick i Stena Line. Det nya namnet blev Stena Adventure, ett namn hon bara fick bära i drygt ett år innan hon så 1997 såldes till Grekland och fick namnet Express Aphrodite.
Skulle byggas om med hytter
Mitt intryck av henne när jag åkte med henne förra sommaren var ganska blygsamt, det fanns inte mycket ombord mer än ett par kiosker som sålde varma smörgåsar och drickor. Express Aphrodite kändes som ett typiskt kortdistansfartyg där själva transporten av passagerarna från A till B eller C var det som stod i fokus istället för ombordservice. Men tydligen så fanns det planer på att bygga in ett antal hytter ombord för att göra Express Aphrodite mer lämpad för längre distanser efter det att hon slutade sin trafik och lades upp 2005, en plan som aldrig kom till skott eftersom det var alldeles för dyrt. Vad som skulle hända med fartyget var oklart och om inte Hellenic Seaways fartyg Express Santorini som skulle ha trafikerat traden mellan Pireus, Paros, Naxos, Ios och Santorini hade fått ett allvarligt maskinhaveri under sommaren 2006, så hade säkerligen Express Aphrodite sålts redan tidigare. Men nu fick hon alltså sättas in på Express Santorinis rutt som ersättare under sommaren. Och det var under en tur mellan Satorioni och Naxos via Ios som jag tog dessa bilderna.
Express Aphrodite ankommer till Santorini en vacker och varm augustidag 2006
Express Aphrodite backar in mot kajen med akterporten öppen
Vy över backen på Express Aphrodite, för över syns den av lava uppbyggda ön Santorini
Det var ungefär här som Sea Diamond grundstötte och senare sjönk. Någonstans i havet här ligger vraket
Klassiska och typiska fåtöljer för fartygsinredningar. Är stolarna och borden också ett arv från Stena-tiden mån tro?
Namnskylten på Express Aphrodite är numera utbytt mot en med namnet Masarrah
Express Aphrodites skorsten sedd framifrån
Tre delfiner prydde den röda skorstenen som tidigare burit bland annat S-märket, ett märke som jag inte kunde se några spår av alls
Folk passade på att sitta uppe på soldäck under resan och sola istället för att sitta inne i fartygets ganska trista miljö och förargas av det dåliga utbudet av mat, annat än varma smörgåsar
Vy över Express Aphrodites styrbordssida
Många båtluffare kopplar av på däcket i väntan på nya upplevelser
Väl framme på Naxos, dags att förtöja. Här är en vy över Express Aphrodites poopdäck
Express Aphrodite lämnar Naxos
Express Aphrodite ankommer till hamnen på ön Paros
Här är det inte snack om någon lugn vändning utan en riktig gir, bilden tagen i hamnen på Paros
På resan hem från Naxos till Santorini (vi flög från Santorini och fick åka båt för att komma till Naxos där vi bodde under två härliga veckor) så låg kryssaren Costa Romanitica för ankar, inte långt från den plats där Sea Diamond sjönk
Taggar: express aphrodite
Vad är egentligen snyggt och fult?
17 mars 2007, 03:26 av Christopher Kullenberg Rothvall
För de flesta passagerare som åker med en färja eller med ett kryssningsfartyg spelar utseendet på fartyget de åker med ingen roll alls, bara det finns gott om barer och butiker ombord. Men det finns de som bryr sig mer om utseendet och sådan är jag. Ett fartyg kan vara snyggt eller fult och alla som tycker något om fartygs utseende har sina egna favoriter. Här tänkte jag lista de fem vackraste och snyggaste fartygen, samt de fem fulaste.
Många fartygsälskare gillar främst runda linjer på fartyg, men jag är lite mer åt det kantiga hållet. Raka linjer är jätteläckert även om det finns vackra runda former också.
De fartyg som finns med nedan är sådana som jag själv har fotograferat, alltså ingår inte fartyg som jag inte har fotograferat. Något luddigt kanske, men så får det bli.
De fem snyggaste:
Det fartyg som jag tycker är absolut snyggast av de som jag fotograferat är självklart Queen Elizabeth 2.
Som god tvåa har jag valt färjan Stena Saga, här fotograferad från Älvsborgsbron i Göteborg. Hon påminner lite om en svan när hon glider fram genom vattnet.
DFDS senaste nyförvärv till flottan Princess of Norway kommer på tredje plats med sina vackra linjer. Det här är ett riktigt fartyg, stort, snygga linjer… Ja en riktig läckerbit helt enkelt.
Men Stena Lines största passagerarfärjor kommer inte långt efter. Systrarna Stena Germanica och Stena Scandinavica är också exempel på fartyg med snygga linjer. På bilden syns Stena Germanica på väg in mot Göteborg.
Lite som en jumbo ger jag femteplatsen till en väldigt cool färja, nämligen Superfast V som går i Medelhavet mellan Patras och Ancona. Det är en speciell fartygstyp som skall gå i ungefär 30 knop.
De fem fulaste:
Så skall vi då vända på steken och titta på de fem fulaste fartygen som jag har fotograferat. Vi börjar med Anek Lines Sophocles V. Alla dessa ramper förstör henne fullkomligt, sedan har hon inga linjer alls att tala om, nej, nedröstad direkt. Oerhört tråkig skorsten har hon också.
Sedan får alla stockholmare hålla i sig för på andraplatsen ligger nämligen Silja Symphony. Här är ett typexempel på runda former som jag inte gillar, den runda fören är bara för mycket. Sedan är hon hög och det i kombination med hennes för ger ett väldigt trubbigt intryck. Bilden nedan är dock inte den bästa, men ful är hon i alla fall.
På tredje plats hittar vi den lilla grekiska färjan Nissos Thira som inte direkt imponerar. Den runda bryggan och den böjda formen påminner om en banan. Nissos Thira trafikerar bland annat ön Santorini, där denna bilden är tagen.
På fjärde plats hittar vi en annan grekisk färja, den fd. japanska färjan med det nuvarande namnet Platitera. Det otroligt fula bogpartiet och hålen in till bildäck är bara två orsaker till att hon hamnar på denna listan.
Nu är det dags att göra stockholmarna besvikna igen, Tallinks Regina Baltica hittar vi nämligen på en femteplats. Jag tycker visserligen att hon har sin charm, men jag tycker hon straffar ut sig på skorstenarna, samt på placeringen av livbåtarna. Den typen av placering hör hemma på kryssningsfartyg, inte på färjor.
Taggar: nissos thira,
platitera,
princess of norway,
queen elizabeth 2,
regina baltica,
silja symphony,
sophocles v,
stena germanica,
stena saga,
stena scandinavica,
superfast v
Vart tog Freja i Rederiet vägen?
16 mars 2007, 02:01 av Christopher Kullenberg Rothvall
En av Sveriges absolut bästa och framför allt längsta såpor var klassikern Rederiet som till mångas fans stora sorg lades ned 2002. Serien utspelade ju sig till stor del ombord på fartyget Freja även om många av inspelningarna gjorts på flera andra färjor. I verkligheten har det givetvis aldrig funnits någon färja med namnet Freja som gått mellan Stockholm och Åbo, i alla fall inte under modern tid. Fartyget som spelar Freja i serien hette egentligen Birka Princess och seglade förut för rederiet Birka Line, nuvarande Birka Cruises, under tjugo långa år, mestadels på rutten Stockholm – Mariehamn men på senare år har hon även gjort kryssningar på somrarna mellan bland annat Stockholm och Åbo, Helsingfors och Tallinn. Nu för tiden är dock Birka Princess såld till Grekland och ersatt av Birka Paradise, så den som tänkt sig att spela in nya avsnitt av Rederiet får se sig om efter ett annat fartyg än gamla skådisen Freja. Birka Princess såldes i början av 2006 till det Grekiska kryssningsrederiet Louis Cruise Lines och döptes om till Sea Diamond.
Under sommaren 2006 befann jag mig på en semesterresa i Grekland och en dag tillbringades på ön Mykonos. När vi som best låg och solade på stranden kom plötsligt Sea Diamond seglandes på sin väg in mot den nya hamnen på Mykonos. Döm om min förvåning eftersom jag annars i vanliga fall brukar ta reda på vilka fartyg som kommer till vilka öar vilka dagar. Som färjetok vill man ju inte missa något. Jag hade helt enkelt en väldig tur och som lyckligtvis hade jag kameran med mig.
När vi sedan skulle lämna Mykonos låg Sea Diamond prydligt i hamnen och bara väntade på att jag skulle fotografera henne.
Tyvärr har denna skönheten förlorat lite av sin skönhet efter den stora ombyggnaden som Birka Line lät göra 1999. Det är framför allt påbyggnaden över bryggan som förstört hennes annars väldigt vackra linjer.
Att studera fartyg för att hitta spår från forna tider och från tidigare ägare är något som är väldigt kul och här ser man tydligt de sista två SS:en i Sea Diamonds förra namn, Birka Princess.
Taggar: birka princess,
sea diamond
Kommentera [1]
